Att vara katolik


Att längta hem är en dubbel känsla, både av att sakna något men också en förnimmelse av att något kan fylla just den där tomheten.

Jag skulle vilja beskriva tillhörigheten till katolska kyrkan som att ha hittat hem, vissheten om att det som saknas mig finns någonstans och jag kan sträcka mig emot det. Ibland mer eller mindre fyllas av tillfredsställelsen att vara hemma.

Många gånger när jag varit ute och rest och fått många nya intryck, då kan den där känslan av hemlängtan dyka upp. Att få komma hem och känna lugn och ro, smälta alla intryck, få tid att tänka. Tron ger begrepp om livet och verkligheten. Det vi inte kan förstå får plats också där, om vi är öppna för de mysterier som ligger bortom det rationella. Tron begränsar inte vår värld, tvärtom gör det den större!

Men tro handlar inte bara om att tänka och förstå – även om det är viktigt – utan kanske i än högre grad om tillit. Detta väsentliga grundförtroende som gör livet uthärdligt trots motgångar och besvikelser. 

Under mina första år som katolik bodde jag i Stockholm och tillhörde S:ta Eugenia församling, invid Kungsträdgården. Efter någon utlandsresa tyckte jag alltid att jag inte riktigt hade kommit hem förrän jag besökte kyrkan. Tron behöver gemenskap med andra, människor som ser och bekräftar oss.

På senare år, när jag nu är gift med en katolik, kan jag känna precis samma sak hemma vid köksbordet. Efter varje arbetsvecka ses vi till helgen och när måltiden inleds med en bordsbön, då vet jag att jag är hemma.

 




 

Länkar till Katolskt Magasin

Recension av Cordelia Edvardson

Min recension av Finnseths bok Mörkersyn

Om nyfödda barn: Relationer, samspel, trygghet i PDF format

Min recension av Syster Sofies bok i PDF format

Min artikeln från Katolskt Magasin i PDF format: Mitt helgon, Saliga Moder Teresa av Calcutta

Katolskt Magasins hemsida